Välj Rättvisa Nu i Helsingborg!

Välj Rättvisa Nu! Turné 26 april – 18 maj med nätverket Global Rättvisa Nu.

I Helsingborg tisdagen 29 april:

I Stadsparken utanför Stadsbiblioteket

Kl. 12 – 14 Torgmöte med olika tal

Kl. 12 – 16 Information med bokbord, utställningar, m.m.
Material från Enhetsgruppen, Framtidsjorden, Freeshop, Miljöförbundet Jordens Vänner och Global Rättvisa Nu.

I Enhetsgruppens lokal, Furutorpsgatan 71

Kl. 18.30 Strategi för förändring
Gräsrotskamp för matsuveränitet och fattigdomsbekämpning. Föredrag av Satheesh från Deccan Development Society, som arbetar med dalitkvinnor i byar i Indien. Översättning Cecilia Ward, Svalorna Indien Bangladesh. Dessutom information om turnén Välj Rättvisa Nu och Valkompassen.

Arrangörer: Global Rättvisa Nu, Enhetsgruppen, Miljöförbundet Jordens Vänner, Svalorna Indien Bangladesh

Bakgrund till kvällsföreläsningen ”Strategi för förändring”:

Gräsrotsorganisation bland fattiga i Indien

Deccan Development Society (DDS) är en gräsrotsorganisation med 25 års utvecklingsarbete i ryggen. De arbetar i ca 75 olika byar med att organisera Sanghams (kvinnogrupper) i framför allt Medrak-distriktet i Andhra Pradesh. Ungefär 5000 av dessa kvinnliga medlemmar representerar DDS och de är i sin tur de allra mest fattiga i samhället. Flertalet av dessa kvinnor är daliter, den grupp som hamnar allra längst ner i den indiska sociala hierarkin. Även om kast rent formellt är avskaffat och kastdiskriminering kriminaliserat, har dessa grupper ofta mycket svårt att hitta hållbar försörjning och hävda sina rättigheter.

Matsuveränitet, hållbara jordbruksmetoder

Genom Millet Network of India (MINI) arbetar DDS främst med matsuveränitet, det vill säga att människor ska få tillbaka makten över maten och odlingsprocesserna. Detta innebär bland annat att stötta hållbara jordbruksmetoder och milletsodling. Millets är ett samlingsnamn för olika grödor, som till exempel sorghum och hirs. Genom att stötta marginaliserade bönder får de bättre möjligheter att påverka sin egen matsituation vilket också på sikt minskar fattigdomen. När Indiens nya Food Security Bill skulle skrivas satsade DDS och MINI mycket på lobbyarbete och lyckades få millets inkluderade i det nya systemet för matdistribution (Public Disctribution System – PDS) för människor som hamnar under fattigdomsgränsen. Annars är ris och vete prioriterade inom systemet, trots att dessa grödor har mycket sämre näringsvärde och inte främjar biodiversiteten på samma sätt som traditionell odling av millets gör.

P. V Satheesh och strategi för förändring

P.V Satheesh (som är ledare för DDS) har lång erfarenhet av att arbeta med de mest marginaliserade. Han kommer från en mediebakgrund och har startat upp både community radio och ett filmteam, båda bestående av dalitkvinnor som numera själva driver arbetet. Lokala media och deltagande metoder är några av strategierna, som Deccan Development Society använder i sitt arbete för ökad matsuveränitet i de byar där de arbetar. P.V. Satheesh har arbetat med stärka dalitkvinnornas självmedvetenhet och kraft i Indien i över 25 år. Indiens Millets Network använder begreppet matsuveränitet, som går ett steg längre än matsäkerhet och arbetar för att sätta makten över matsystemet i händerna på lokalsamhället.

Har detta med oss i Sverige att göra?

Många företag, även svenska, ägnar sig åt ”landgrabbing”, roffar åt sig mark från de fattiga i världen. Våra makthavares frihandelsdoktrin hindrar de fattigas kamp för matsuveränitet. Sveriges landsbygd utarmas och självförsörjningsgraden sjunker alltmer. Vi kunde lära oss av våra indiska kamraters kamp, utbyta erfarenheter, utveckla landbygden, odla ekologiskt, få bort den multinationella livsmedelsindustrins skadliga kemikalier i maten, minska vårt bidrag till växthuseffekten och så småningom uppnå matsuveränitet. Vi kunde minska arbetslösheten och minska klyftorna. Vi måste också ta kamp mot mäktiga ekonomiska intressen, bl.a. TTIP (Transatlantic Trade and Investment Partnership). Detta förslag till avtal mellan EU och USA skulle skydda storföretagen mot demokratiska beslut om skärpta miljöregler, regler mot barnarbete eller om någon stat skulle stifta lagar, som tvingar företag betala för sina skador på människor och miljö.

Publicerat i Helsingborg, Turnén. Nyckelord: , , .

Kommentera