Bakgrund till frågorna i Valkompassen

I Valkompassen presenteras 17 miljö- och rättvisefrågor. Här beskrivs bakgrunden till frågorna:

Ska biståndsbudgeten användas till flyktingmottagning?

Biståndsbudgeten ska användas för att förbättra levnadsvillkoren för människor som lever i fattigdom. Andelen av budgeten som används i Sverige istället för i länder i Syd och Öst har dock ökat och uppskattades till 13% 2013. Det urholkar biståndsmålet. Internationellt är det också en väldigt hög siffra; Tyskland och Storbritannien ligger kring 1%.
Läs mer:
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/alltmer-bistand-stannar-i-sverige_8600440.svd – artikel i Svenska Dagbladet (från 2013) om hur en allt större andel av biståndspengar används i Sverige, till flyktingmottagning på hemmaplan.

Ska stödet till svenska folkrörelsers informationsverksamhet kunna användas för att granska och bedriva opinion där andra politikområden står i konflikt med biståndets fattigdomsmål?

För ungefär två år sedan ändrades villkoren för Sidas informationsbidrag. Bidraget får endast användas för att öka kunskap om bistånd och biståndsprojekt. Det får inte användas för att t ex öka engagemanget i globala utvecklingsfrågor eller fattigdomsbekämpning. Detta medan det övergripande målet för svensk utvecklingssamarbete är ‘att bidra till att skapa förutsättningar för fattiga människor att förbättra sina levnadsvillkor.

Bör ägardirektivet för Swedfund innehålla krav på att fonderna och företagen som man investerar i inte finns registrerade i skatteparadis, för att säkerställa att bistånd inte går till skatteflykt?

En del av det svenska biståndet investeras i företag som har verksamhet i utvecklingsländer. Detta sker bland annat via det statliga riskkapitalbolaget Swedfund, vars uppdrag är att genom investeringar främja långsiktigt hållbar utveckling, t ex genom skatteintäkter. Det är viktigt att biståndsinvesteringar inte bidrar till skatteflykt från utvecklingsländer, eftersom insatserna då skulle bli kontraproduktiva. Ändå saknas i dag regler som säkerställer detta.

Ska Sverige ratificera handels- och samarbetsavtal, t ex TTIP som begränsar länders handlingsutrymme att föra en självständig politik för fattigdomsbekämpning, välfärd och skydd av naturresurser?

Förhandlingar mellan EU och USA har pågått sedan 2013 om ett handelsavtal som kallas TTIP, Transatlantic Trade and Investment Partnership – eller Transatlantiska handels- och investeringspartneravtalet. En omdiskuterad del i handelsförhandlingarna är mekanismen Investor-State Dispute Settlements (ISDS), som innebär att privata företag ges möjlighet att stämma stater för förändringar i lagstiftning som gör att företagens vinster påverkas negativt, till exempel stärkta konsumentskyddslagar, förbud mot miljöförstörelse eller ett stopp för vinster i välfärden.
Läs / se mer:
https://www.youtube.com/watch?v=spBdTcaY3_Q – film av Corporate Europe Observatory om TTIP och ISDS
http://www.foeeurope.org/EU-US-trade-deal – Bakgrundsmaterial från Friends of the Earth Europe.
http://ttippen.se/ – blogg på svenska om TTIP.

Ska Sverige ratificera handels- och samarbetsavtal med stater som ockuperar andra länder (Israel och Marocko)?

Västsahara är Afrikas sista koloni, som fortfarande väntar på att få bestämma sin egen framtid. Två tredjedelar av landet är ockuperat av Marocko, som i skydd av en nära 200 mil lång övervakad och minerad mur plundrar och säljer ut dess naturresurser. Israel har ockuperat Palestina sedan 1967 och bryter mot internationell rätt, FN-resolutioner och mänskliga rättigheter. Israel har idag ett förmånligt associeringsavtal med EU och militärt samarbete.

Bör respekten, skyddet och uppfyllandet av allas rätt till hälsa gå före läkemedelsindustrins patentintressen?

Det internationell patentavtalet TRIPS reglerar bland annat patent på läkemedel. En konsekvens är att fattiga länder har svårt att få tillgång till billiga mediciner, det förnekar miljontals människor ett fullvärdigt liv och det släcker i förtid hoppet om framtiden för alltför många invånare på vår jord. Sverige kan påverka utformningen av regelverken i de internationella handelsförhandlingarna inom WTO – World Trade Organization.

Bör Sverige och EU minska sina egna utsläpp av växthusgaser med minst 50 % till år 2020 (i jämförelse med år 1990)?

Den senaste rapporten från IPCC konstaterar att de globala utsläppen ökat mer mellan 2000 och 2010 jämfört med de tre decennierna innan, och att det är de rikaste länderna som släppt ut mest genom historien. Det visar att klimatförhandlingarna hittills varit verkningslösa. Det som krävs är att rika länder tar på sig ett ledarskap och går före med kraftfulla åtgärder för att få ner sina egna utsläpp. Forskningen säger också att utsläppskurvan måste börja vända neråt 2020 för att vi ska ha en rimlig chans att undvika en höjning av den globala medeltemperaturen som överstiger +2 grader. För att de ska bli möjligt måste länder som släpper ut mycket – sett per capita – vara beredda att halvera sina utsläpp till 2020.
Läs mer:
http://www.halvera.nu
http://www.cogito.nu/artiklar/klimatforandring-bortom-farlighetens-grans-brutala-siffror-och-skort-hopp

Bör Sverige vidta åtgärder för att minska transportbehovet, minska bilismen och minska flyget?

Teknikutvecklingen kan genom effektivare motorer nya bränslen m m i bästa fall se till att transporternas utsläpp minskar med 20 procent fram till 2020. Om det samtidigt sker en volymökning av antalet bilresor, transporter och flygresor så riskerar effektiviseringsvinsterna att ätas upp av ökad trafik. För att årstadkomma en tillräckligt stor minskning behöver också mängden transporter minska. Utredningen fossiloberoende fordonsflotta till 2030 har konstaterat att man, för att nå det målet, i praktiken också måste minska transportbehovet.
Läs mer:
http://publikationswebbutik.vv.se/shopping/ShowItem____5664.aspx
http://halverautslapp.wordpress.com/politik/transporterna/

Ska rika länder få tillgodoräkna sig klimatinvesteringar i andra länder när man mäter uppfyllelsen av klimatmålen?

Alliansregeringen räknar med att nästan en tredjedel av den utsläppsminskning man vill åstadkomma till 2020 ska ske genom att man räknar in klimatinvesteringar utomlands som en del av våra egna utsläppsminskningar. Det kan ske t ex genom så kallade Clean Developement Projects CDM. Dessvärre visar en rad rapporter att klimatnyttan av de här handelssystemen är mycket låg, ibland rentav negativ. Eftersom systemen bygger på marknadsmekanismer, är risken stor att köparen väljer kortsiktiga projekt framför långsiktiga investeringar. Ett annat problem är att många av de här projekten skulle ha blivit av i alla fall, så att klimatnyttan dubbelbokförs. I praktiken kan det t o m gynna klimatskadliga projekt. I Nigerdeltat kan företag sälja utsläppsrätter för att de gör gas av oljerester, som annars skulle ha bränts, sk flaring, trots att tekniken är olaglig. Helstatliga svenska Vattenfall har varit en av de största utnyttjarna av dessa projekt. De kompenserar alltså sina egna utsläpp genom att stödja fossilgas i Afrika. Utsläpp kvittas mot utsläpp.
Läs mer:
http://www.climatenewsnetwork.net/2014/01/carbon-trading-slides-again/
http://www.dn.se/ekonomi/handeln-med-utslappsratter-har-havererat/

Bör minerallagen ändras och avgiften höjas för att minska risken för kortsiktiga gruvexploateringar?

Det pågår en gruvboom i Sverige, där gruvindustrins intressen går före många andra intressen som rennäringen, turism, naturvärden, vattenförsörjningen. Sveriges minerallag finns i första hand för att främja gruvdrift. Det är staten i form av Bergsstaten som ger tillstånd (koncession) till prospektering och bearbetning av mineraltillgångar. En bedömning av miljökonsekvenser görs inte förrän väldigt sent i processen, när storskalig bearbetning planeras. Demokratiskt inflytande i processen är begränsad. Mineralavgiften är 2 promille, medan den i vissa ändra länder är långt över 10%. I en internationell rangordning rankas Sverige väldigt högt vad gäller ‘gruvdriftsvänlighet’.
Läs mer här:
http://stoppagruvan.wordpress.com/media/
http://schlaug.blogspot.se/2013/09/sverige-ger-bort-tillgangarna.html
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/du-gamla-du-fria-dar-fria-star-for-gratis_7666056.svd – Debattartikel om problemen med gruvboomen och minerallagen.

Är ni beredd att ge statliga subventioner för energieffektivisering och renovering i miljonprogramområden?

Upp till 1,2 miljoner hyreslägenheter kan vara i behov av renovering. Särskilt i de sk miljonprogrammen finns många bostäder som är ineffektiva ur energisynpunkt. Genom enkla åtgärder kan energibehovet halveras. I samband med renoveringar finns en stor risk att hyresvärdar passar på att göra stora hyreshöjningar så att människor inte kan bo kvar. För att de nödvändiga renoveringarna ska kunna genomföras på ett socialt rättvist sätt och utan stora hyreshöjningar behövs statligt renoveringsstöd som är förknippade med sociala villkor.
Läs mer:
http://halverautslapp.wordpress.com/politik/boende-byggande/boende-byggande-fordjupning/

Bör en internationell skatt införas på valutatransaktioner för att finansiera klimatinsatser och fattigdomsbekämpning?

En internationell skatt på valutatransaktioner, en så kallad Tobinskatt, är ett förslag för att förskjuta balansen från kortsiktig spekulation i den globala ekonomin mot mer långsiktiga investeringar. Skatten skulle generera ansenliga inkomster som även skulle kunna kan användas för att investera i klimatinsatser och för att bekämpa fattigdom.
Läs mer:
http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/varlden/ja-till-finansskatt-i-eu_7848118.svd – artikel i Svenska Dagbladet (från 2013) om att 11 EU länder vill införa en Tobinskatt.
http://robinhoodtax.org.uk/ – En engelsk kampanj för skatt på finansiella transaktioner.

Bör Sverige verka för att förhindra storskaliga jordbruksinvesteringar i fattiga länder, så kallad landgrabbing?

Allt färre äger allt mer av världens odlingsbara mark. Inte minst i länder där ojämn fördelning av mark sedan länge är en av grundorsakerna till att människor lever i fattigdom. Den senaste vågen av storskaliga markinvesteringar kallas för landgrabbing. Investerarna är allt från pensionsfonder till regeringar och multinationella bolag som köper upp eller arrenderar mark över en lång tidsperiod. Småbrukare och ursprungsfolk som redan har osäker tillgång till mark drabbas hårdast. Majoriteten av världens småbrukare är kvinnor och de är särskilt utsatta då de ofta saknar makt att påverka sin livssituation och inte har samma rättigheter till mark som män.

Bör Sverige verka för att miljö och sociala hänsyn kan prioriteras vid offentlig upphandling?

Tjänster och produkter som köps in av stat, landsting och kommun motsvarar 600 – 700 miljarder kr per år. Att ta hänsyn till miljö och sociala villkor kan handla om att prioritera klimatsmarta varor och tjänster eller att ställa upp etiska krav på de företag som levererar varor eller tjänster.

Ska respekten för mänskliga rättigheter och miljö vara överordnat målet om hög avkastning för AP-fonderna?

AP-fonderna investerar i företag som kränker mänskliga rättigheter och förstör miljön. Enligt Sveriges politik för global utveckling (PGU) ska alla politikområden bidra till en hållbar och rättvis global utveckling. Rättighetsperspektivet och de fattigas perspektiv ska finnas med i beslut som rör utvecklingsländer. Idag investerar AP-fonderna i en mängd bolag som anklagas för oetisk och ohållbar verksamhet i andra länder.

Bör Sverige ratificera ILO 169?

ILO är FN-organet International Labour Organization. Konvention 169 som ILO har antagit handlar om ursprungsfolkens rättigheter. Bland annat säger den att ursprungsfolk måste få komma till tals om deras traditionella territorier påverkas av beslut som fattas av staten. Sverige har inte ratificerat konventionen. Frågan har utretts under många år.
Läs mer:
http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/12151;jsessionid=aTrz5GzxryOg – SOU 1999:25, Samerna – ett ursprungsfolk i Sverige. Frågan om Sveriges anslutning till ILO:s konvention nr 169.

Ska Sverige anta en mer human flyktingpolitik och sluta avvisa människor till konfliktområden?

Migrationsverket gör bedömningar om länder är säkra nog för att skicka tillbaka människor som har sökt asyl. Ibland med konsekvensen att människor skickas tillbaka till konfliktområden som t ex Afghanistan eller tidigare Syrien, med risk att torteras eller dödas.
Läs mer:
http://www.farr.se/index.php/aktuellt-a-press/nyheter/18-nyheter/712-sverige-utvisar-till-afghanistan-pa-osakra-grunder – Exempel Afghanistan.

Publicerat i Välj Rättvisa Nu!. Nyckelord: , , , , , , , .

Kommentera